Kronisk urtikaria uppstår oftast i samband med infektionssjukdomar och varar i minst två månader. De allra flesta blir dock av med utslagen inom ett till två år.
(Ett nytt fönster öppnas)
Vad är kronisk urtikaria?
Förutom vanliga nässelutslag (idiopatiska), som endast varar några timmar och akuta nässelutslag, som kan vara uppemot några veckor, kan man även få kroniska nässelutslag. Kroniska nässelutslag varar i minst två månader men kan ibland finnas kvar i många år. Hälften av alla som drabbas av dessa har kvar symtomen och utslagen efter ett halvår, även om de allra flesta blir av med utslagen inom några år.
I sällsynta fall kan kronisk nässelfeber pågå i väldigt många år. Detta är dock en ovanlighet och kan bero på flera olika faktorer.
Varför blir nässelutslagen kroniska?
I de allra flesta fall är det svårt att hitta en direkt orsak till att nässelutslagen inte ger med sig, eller varför de ens uppstått. Så många som 90% av alla som drabbas av kroniska nässelutslag hittar aldrig en orsak till nässelfebern (om man inte räknar med den inducerbara). Det man vet är att de många gånger beror på antingen infektion eller läkemedel.
Enligt allergikompetenscentrum ger inte heller en rutinmässig allergiutredning med hud- och blodtester något extra när det gäller att få reda på orsaken
Kroniska nässelutslag pga infektion
Bland de infektioner man kan drabbas av är det några som är särskilt sammankopplade med kroniska nässelutslag. Dessa är: viros (ÖLI), tandinfektion, sinuit, virushepatit, otit, streptokockinfektion, mask- och svampinfektioner.
Kroniska nässelutslag pga läkemedel
Förutom inflammation- värk- och febernedsättande läkemedel bör man vara särskilt aktsam mot salicylsyra och NSAID-läkemedel. Dessa är histaminfrisättande och kan bidra till långvariga nässelutslag, som annars skulle försvunnit.
Vilka drabbas?
De flesta som drabbas av kroniska nässelutslag är personer i medelåldern. Kvinnor drabbas dubbelt så ofta än vad män gör. Ungefär 1-4% av befolkningen drabbas av kroniska nässelutslag.
Så undviker du att kronisk urtikaria blir sämre
Det finns en hel del saker man själv kan göra för att undvika att urtikarian blir sämre.
Fysikaliska stimuli
Kroppen kan påverkas av fysikaliska stimuli, så som tryck, solljus, vibrationer, kyla och värme. Det kan tillexempel vara bra att inte vara ute för länge i solen, om din hud är extra känslig mot värme eller solljus.
Läkemedel
Medicin kan göra nässelutslagen både bättre och sämre. För att minska symtomen vid kronisk urtikaria bör du vara uppmärksam och undvika inflammationshämmande, värkhämmande och febernedsättande läkemedel. Men även preparat som innehåller salicylsyra och NSAID. Salicylsyra och NSAID är direkt histaminfrisättande läkemedel och bör ofta undvikas helt.
Bensoesyra (konserveringsmedel)
Bensoesyra, vars e-nummer skrivs ut som E210, är ett konserveringsmedel som både görs på konstgjord väg och finns naturlig, framförallt i bär. Bensoesyra finns i bland annat blåbär, tranbär, hjortron och lingon, men även i fil och yoghurt.
Stress
Emotionell stress och psykisk ohälsa kan även den påverka och göra nässelutslagen värre. Detta tror man är speciellt vanligt hos personer med kronisk urtikaria.
Kommentarer