Vid tryckurtikaria uppstår nässelutslag vid tryck, och allt ifrån att sitta på en hård stol, till att stå länge, kan utlösa svullnad. Sjukdomen delas upp i snabb, och fördröjd tryckurtikaria.
(Ett nytt fönster öppnas)
Vad är tryckurtikaria?
Man brukar dela in tryckurtikaria i två kategorier. Snabb tryckurtikaria och långsam tryckurtikaria. Vid den snabba typen, uppstår utslag i samband med relativt kortvariga tryck mot kroppen. Utslagen blir ofta röda och kliar, och kan till exempel uppkomma om man lutat sig mot en möbel, suttit med benen i kors och vid lyft. Utslagen uppstår ofta inom några minuter, för att sedan försvinna inom en timme.
Vid fördröjd tryckurtikaria uppstår utslagen, klådan och svullnaden mellan en halv till tolv timmar efter det att man haft ett tryck mot kroppen. Nässelutslagen kan till exempel uppstå på rumpan, när man suttit länge, på fotsulor om man tagit en promenad, genitalt efter samlag eller där kläder suttit åt.
Vid fördröjd tryckurtikaria kan man även få influensaliknande symtom och känna sig illamående, få huvudvärk, bli trött, få feber och muskelvärk.
Vad beror det på?
Tryckurtikaria, liksom andra typer av urtikaria beror på en autoimmun reaktion kroppen får när den utsätts för någonting den tror att den inte tål. Kroppen tillverkar därför histamin, och andra ämnen för att försvara sig. Det är på grund av bland annat histaminet, huden blir röd, man får utslag och huden börjar klia. Varför man utvecklar tryckurtikaria som individ är oftast svårt att ta reda på. I de allra flest fall blir anledningen oklar.
Tryckurtikaria kan förvärras
Symtomen vid tryckurtikaria kan ibland förvärras vid värme, användning av acetylsalicylsyra och vid menstruation. Man har också sett att stress påverkar all kronisk urtikaria negativt.
Hur ställs diagnosen?
Diagnosen tryckurtikaria bestäms ofta genom berättelser om symtom och när de uppstår. Läkaren kan också komma att göra en provokation med vikter som läggs på huden. På så sätt ser man om utslagen dyker upp, och det blir enklare att ställa rätt diagnos.
Behandling och egenvård
Behandlingen brukar bestå av antihistamin, för att motverka svullnaden och klådan. Men även medicinerna Clarityn, Loratadin och Cetirizin används. Har man besvärliga problem kan man få en kortisonkur.
Du kan själv underlätta genom att tänka på att inte sitta med benen i kors eller ha för åtsittande kläder, undvika tryck genom att använda gelésulor i skorna, ha mjuka sitsar, fördela kroppsvikten och använda hudkräm och hudlotion regelbundet.
Kommer min tryckurtikaria försvinna?
Enligt en studie av tryckurtikaria såg man att 28 procent blev av med besvären inom 5 år och 48 procent blev av med besvären inom 10 år. Den vanligaste perioden i livet att drabbas av tryckurtikaria är i 20- och 30 års åldern. Det är ovanligt med tryckurtikaria före fem års ålder och även efter man fyllt 63.
Kommentarer